Det kan ibland bli ett svårt beslut som anhörig att behöva berätta hur det är. Eftersom det blir att lämnar ut en person i sin omgivning som kanske inte vill det. För min egen del har det varit en självklarhet att berätta ifrån början för min arbetsgivare att jag har ett syskon som mår dåligt. För det första så är arbetsplatsen ett ställe som vi tillbringa många timmar på, så det måste kännas bra att komma till jobbet. För det andra är det lätt att det blir missförstånd därför har jag valt att undvika onödiga situationer, eftersom det redan är mycket annat att behöva tänka på som anhörig. Det tredje är att skulle något akut ske eller om man bryter ihop behöver man inte stå och försöka förklara sig. Jag undviker att berätta ”detaljerad information”, utan har berättat på ett ytligt plan för att arbetsgivaren ska ha en bild över situationen.
